Södertörnsekologer på Landsort, Nynäshamns kommun 13 juni 2006.

Vi som arbetar med naturvårdsfrågor i nio Södertörnskommuner är ekologer eller miljöinspektörer. Våra adresser kan Du hitta under "Adresser" till vänster.
Anledningen till vårt samarbete är dels att vi anser att naturen inte känner några administrativa gränser och dels att vi med gemensamt arbete kan åstadkomma mer naturvårdsnytta genom rationellt utnyttjande av gemensamma kunskaper och ekonomiska resurser.
---
Vi började vår gemensamma verksamhet hösten 1990 med att söka medel från dåvarande landstingets miljövårdsfond för en inventering av naturmiljöer på Södertörn som förväntades hysa rödlistade, hotade växt- och djurarter.
I denna inventering arbetade vi främst med artgrupper som lavar, mossor, insekter och svampar. Vi byggde så småningom på med inventeringar av fladdermöss, hasselsnok samt kransalger i sjöar och kustvatten.

Just nu har vi ett ekprojekt i gång, det passar bra då det i år är den biologiska mångfaldens år, för eken hyser som bekant en stor mängd av andra arter!
Det är många olika organismgrupper som samsas i äldre ekar - lavar, mossor, fåglar, insekter, fladdermöss och andra däggdjursarter. Dock är det så att speciellt bland insekter och andra mindre ryggradslösa djur så har vi inte så bra kunskap om vilka arter som uppehåller sig i eller vid eken som livsmiljö.

Vi har engagerat några specialister för att studera skalbaggsfaunan, samt lav, moss och svampfloran lite djupare på var sin ek i de nio kommunerna. Dessa inventeringsekar finns redovisade på www.tradportalen.se. Vi har valt ut äldre ekar som står i olika miljöer och det ska bli mycket intressant att se hur mycket i resultaten som skiljer respektive förenar dem.

Hösten 2007 började vi arbeta med planläggningen för ett groddjursprojekt där vi under våren och sommaren 2008 kom att inventera 151 lokaler som var intressanta för artgruppen. En del av lokalerna visste vi hyste groddjur, andra inte. Syftet var att inventera våra mindre vattenmiljöer som ligger i tätort eller i dess närhet. Gruppen groddjur består i Mälardalen av fem olika arter: vanlig groda, åkergroda, padda, mindre- och större vattensalamander. Stockholms stad håller i projektet tillsammans med Botkyrka och Tyresö. Nu under 2010 är rapporten klar och kan laddas hem via sidan "Rapporter".

Under 2006 genomförde vi en enkät där vi frågade efter betesdjur och vilka arealer som nyttjades för bete i kommunerna, speciellt i naturbetesmarker. Vintern 2007/2008 blev vår rapport från projektet klart. Arbetet omfattar merparten av Södertörns alla djurhållare.

Vi ville med undersökningen se efter hur stor del av betesmarkerna som inte har ett bra betestryck från får, nöt eller häst. Förhoppningsvis kan vi hitta sätt så att vi kan underlätta och öka andelen betade ängsmarker i regionen. Mycket stora värden är knutna till de betade, öppna landskapen!

Södertörnsekologerna engagerade sig 2005 i inventeringen av dagfjärilar i landskapet Sörmland, det vill säga både Södermanlands län och Södertörnsdelen av Stockholms län. Projektet genomfördes av Sörmlandsentomologerna och Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Vi genomförde ett seminarium vi den 10 september 2004 om våra kommuners sjöar och vårt arbete med att kartlägga deras naturvärden. Målgruppen var chefer och politiker i kommunerna. Vi hade två pass med föredrag och en bussutflykt i Salem för att se några exempel på miljöer. Seminariet hölls vid Sturehofs slott i Botkyrka och vi var ca 50 deltagare från kommunerna.

Under 2003 tog vi oss an att återinventera en specifik landmollusk, skogsgrynsnäckan, som lever bland annat i blåbärsgranskog. Vi gav forskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, Ted von Proschwitz i uppdrag att utföra inventeringen och skriva en rapport. Studien är återbesök till 50 år gamla lokaler på Södertörn. Inventeringen utfördes under september-oktober 2003.

Under sommaren 2002 avslutade vi våra undersökningar av sjömiljöer tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet genom en inventering av hur de olika fisk- och musselarterna  förekommer i sjöarna och vattendragen på Södertörn och i angränsande områden.

Kunskapen om vilka fisk- och musselarter som förekommer i sjöar, vattendrag och kuster på Södertörn är dålig, liksom i större delen av Sverige. Den kunskap som finns om fisk kommer dels från provfisken i ett fåtal vatten (varav några enligt standardiserade metoder). Dessutom har riksmuseet en del slumpmässigt insamlade fiskar och musslor vilka finns belagda och inlagda i deras databas. Kännedom om olika fiskarters förekomster finns även hos en del enskilda personer (ofta sportfiskare), sötvattenslabb, kommunerna och IVL men tyvärr är kvalitetssäkringen av dessa fynd ofta dålig (det vill säga få fiskfynd är belagda). Det senare gäller tyvärr även de flesta provfisken. 

Fiskarna och musslorna infångas med hjälp av handnot och tas sedan till vara för att ingå i riksmuseets samlingar. Inventeringen är sammanställd, uppgifterna om fynden registrerade och en skriftlig kortfattad rapport togs fram.

Uppgifterna i databasen, som i första hand innehåller biologiska data från sjöarna, används idag av såväl de berörda kommunerna som av länsstyrelsen i arbetet med den fysisk planeringen och i det praktiska naturvårdsarbetet. Det insamlade beläggmaterialet i form av fiskar och musslor förvaras på Naturhistoriska riksmuseet och är tillgängligt för forskningen.

Inventeringen har givit en bra bild över hur de olika arterna fördelar sig mellan olika sjöar och sjötyper. Nya fyndplatser för rödlistade arter som t ex nissöga har upptäckts i ett antal sjöar.

För att kunna bedöma konsekvenserna av utsättningar av fisk och andra aktiviteter som påverkar sjöarna behövs ökad kunskap om fiskförekomsterna idag. Detta gäller inte minst fiskarter som inte tillhör de så kallade matfiskarna.

Dessutom kan kunskapen om vilka fiskarter och musslor som förekommer i en sjö eller ett vattendrag ge svar på vilken näringsstatus en sjö har liksom om den är utsatt för försurning. Olika fiskarter har nämligen olika tolerans att klara försurning, särskilt under yngelstadiet.

För övrigt råder stora brister vad gäller fisk- och musselbelägg från olika sjöar i Sörmland i riksmuseets samlingar. Det är därför värdefullt att det för framtiden finns väl belagda fynd av olika fisk- och musselarter som kan nyttjas i miljöforskningsarbetet.

Under åren 2000-2001  satte vi i gång med att inventera ca 100 av våra sjöar och vattendrag med avseende på förekomst av trollsländor. Projektet stöttades från Stockholms läns landsting. Resultatet från trollsländeinventeringen finns här på hemsidan under rapporter. Fynd av olika trollsländearter är en viktig parameter för indikering av biologiska mångfald och därmed också värdet av sjön eller vattendraget ur naturvårdssynpunkt. 

Några år tidigare, hösten 1997 startade vi det som kom att bli ett mångårigt arbete med att inventera och beskriva våra sjö- och vattendragsmiljöer utifrån biologisk mångfald. Arbetet som kom att kallas sjöprojektet startade 1998 där vi samlade in information om våra 351 sjöar. Vi sökte medel från landstingets miljövårdsfond och satte igång med att inventera vattenväxterna i sjöarna under 1998-1999. Parallellt byggde vi en databas för våra fynd och där vi även framöver lägger in äldre och framtida fynd från sjöarna och deras närmiljö.