Inventering av groddjur i tätort
 

Foto: Ett par av vanlig groda under lek. Bo Ljungberg.

Södertörnsekologernas groddjursprojekt år 2008
Nu är den klar – första utgåvan av rapporten ”Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008. – Ett rikt och nära djurliv: Miljöövervakning av groddjur i och nära tätort”! I den kan du läsa om Södertörnsekologernas inventering av groddjur på 151 platser inom kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm respektive Tyresö. Med rapporten följer bland annat 8 bilagor som ger dig en fördjupning i respektive kommuns resultat. Rapporten samt kommunbilagor läggs ut på hemsidan under senhösten.

Vid inventeringen noterades inte bara förekomst av arter utan även direkt observerbara hot. Flera groddjurslokaler bedömdes vara hotade av uttorkning, predation från fisk och/eller biltrafik. Om kommunerna på sikt vill behålla de undersökta groddjurspopulationerna rekommenderar inventerarna att olika typer av åtgärder genomförs. Åtgärder som hindrar uttorkning av leklokaler under mars/april-september bedöms vara av stor betydelse. Anläggande av nya småvatten har på många platser i landet gett positiva resultat, bedömningen är att detsamma gäller för flera nyanlagda dammar på Södertörn.

Skälen till att Södertörnsekologerna valde att fokusera på groddjur år 2008 är flera. Groddjuren är globalt hotade och alla groddjursarter är fridlysta i Sverige. Arten större vattensalamander är med på Bernkonventionens lista över skyddade arter samt är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Groddjuren bidrar till flera ekosystemtjänster till exempel rekreation, naturupplevelser, naturpedagogik och bekämpning av oönskade småkryp i odlingar. Påverkan på groddjuren har alltså inte bara betydelse för växt- och djurlivet utan också för människors nyttjande av naturen. Inte konstigt att år 2008 utropades till groddjurens år!

Andra viktiga orsaker är att Stockholms län växer och nationella miljökvalitetsmål anger att kommuners fysiska planering och samhällsbyggande ska grundas på strategier för grön- och vattenområden och att det ska finnas metoder för att följa upp biologisk mångfald. Södertörnsekologerna önskade förbättra såväl sina kunskaper om groddjuren som att utveckla en metodik för uppföljning av en viktig del av Södertörns biologiska mångfald.

Projektresultaten kan användas – och har i viss mån redan använts – för bedömningar och prioriteringar i planering av exploatering, naturskydd och skötsel av mark och vatten. Goda bakgrundskunskaper, i det här fallet information om groddjur i kommunen, kan underlätta lösandet av eventuella målkonflikter, exempelvis mellan olika alternativa platser för ny bebyggelse. Inventeringsdata har rapporterats till den nationella databasen Artportalen, http://artportalen.se/.

Ett stort tack till alla som i stort som smått bidragit till projektet! Medfinansiär till groddjursprojektet var Regionplane- och trafiknämnden, genom Landstingets miljöanslag. Länsstyrelsen i Stockholms län delfinansierade inventering inom fem Natura 2000-lokaler.
Har Du frågor? Kontakta projektledaren Susann Östergård eller någon av de övriga deltagarna i Södertörnsekologerna.

Projektet har givits uppmärksamhet i media:

Svenska Dagbladet (5 maj 2008):
Reportage "Södertörns grodor räknas"
"På Södertörn pågår under våren och sommaren en groddjursinventering. Två personer har anställts för att räkna grodor och salamandrar i kärr och vattendrag." Hela artikeln.

Svenska Dagbladet (5 maj 2008):
Bilder "Salamandrar och grodor räknas"
"Barn älskar salamandrar - de ser ju ut som små drakdinosaurier säger Maria Kavcic, kommunekolog i Salem." 

SVT-ABC (25 april 2008): 
Reportaget "Hårt trängda grodor"
"Hårt trängda grodor ABC: Groddjuren står inför den största massutrotningen sedan dinosauriernas tid, och nu inventeras våtmarkerna i Stockholms län och här ligger rommen tjock i gölarna"
TV4 (8 maj 2008):
Reportaget "Grodräkning för miljön"
"Flera kommuner i Stockholm räknar grodor i sjöar och vattendrag för att se hur miljön mår."