|
Inventering av svampar,
mossor, lavar och skalbaggar på nio utvalda grova ekar i Södertörns
kommuner
Södertörnsekologernas ekprojekt, som delvis
bekostas av medel från landstingets miljöanslag pågick under 2010.
De nio Södertörnskommunerna valde ut varsin grov ek och som under
sommaren 2010 inventerades av specialister på skalbaggar, mossor,
lavar och vedlevande svampar. Resultat från undersökningen har
redovisats i två inventeringsrapporter. Rapporterna finns här på
hemsidan, under fliken ekprojektet i menyn. En sammanfattande
rapport om projektet kommer så småningom att läggas ut på hemsidan.
Bilder från projektets
avslutning vid Bergianska trädgården, 22 september 2011.

Projektets syfte
Syftet med
inventeringen var dels att öka kunskapen om den biologiska mångfalden på
grova ekar i regionen där det pedagogiska syftet betonas särskilt.
Ekarna kommer förhoppningsvis också bli framtida
miljöövervakningsobjekt. Vi räknar även med att på olika sätt informera
om vilka arter som hittats på just dessa träd på ett mer publikt sätt.
Under hösten 2011 kommer skyltar att sättas upp vid de nio inventerade
ekarna. Fynduppgifter som gjorts i samband med projektet kommer att
läggas in på www.artportalen.se.
Stanislav monterar upp en fönsterfälla.
Foto Bo Ljungberg.
De
enskilda ekarna som ingår i inventeringen kan man läsa om på
Trädportalen;
www.tradportalen.se genom att man under syfte väljer att söka på
Södertörnsekologernas ekprojekt.
Stanislav tömmer en av burkarna som varit
placerad i ett litet hål i eken. Foto Bo Ljungberg.
Sammanfattning av inventeringarna
Två inventeringsrapporter är i dagsläget huvudresultatet
i projektet:
Stanislav Snäll - skalbaggar och klokrypare.
Naturcentrum AB - lavar, mossor och svamp.
Skalbaggar och klokrypare
Vid insektsinventeringen har djur insamlats direkt vid besöken men
den största mängden av djur har insamlats genom att fönster-
respektive fallfällor placerats på ekarna respektive inne i ekarna.
Varje träd har besökts totalt fyra gånger under sommarperioden 2010.
Artbestämningar och sammanställningar har därefter skett i
laboratoriet.
I skalbaggs- och klokryparinventeringen har påträffats totalt 220
skalbaggsarter och sex arter klokrypare. Av dessa var tolv arter
rödlistade, varav tio var skalbaggar. Dessutom har hittats ett
20-tal sällsynta och särskilt intressanta arter.
De
tolv funna rödlistade arterna är:
Ampedus cardinalis Kardinalfärgad rödrock NT
Ampedus cinnabarinus Barkrödrock NT
Procraerus tibialis Smalknäppare NT
Calambus nobilis Rödaxlad lundknäppare NT
Gnorimus nobilis Ädelguldbagge NT
Nitidula rufipes en glansbagge NT
Alderus populneus Aspögonbagge NT
Lymexylon navale Smalhalsad skeppsvarvsfluga NT
Ischnomera cinerascens Matt blombagge NT
Allecula Moria Gulbent kamklobagge NT
Larca lata Gammelekklokrypare NT
Cheiridium museorum Dvärgklokrypare NT
(Ny för Södermanland)
NT = missgynnad art, VU = sårbar art.Inventeringen visar på de kända parametrar för att få en rik
insektsfauna är att deras krav livsbetingelser uppfylls:
solexponerat läge, håligheter i stammen, rikhaltiga mängder av mulm
och närhet till andra äldre ekar eller ekmiljöer.
Nykvarnseken var den artrikaste när det gäller
såväl skalbaggar som klokrypare. Här fann inventeraren 93 arter,
varav fyra var rödlistade, samt tre arter klokrypare.
Inventeringen av de nio ekarna visar på att de
kända parametrarna för att få en rik insektsfauna är: solexponerat
läge, håligheter i stammen, död ved, rikhaltiga mängder av mulm och
närhet till andra äldre ekar eller ekmiljöer.

En död brun guldbagge som hittades i mulmen* på eken. Foto Bo Ljungberg.

Fallfälla placerad vid eken. Foto Bo Ljungberg.

Fönsterfälla som sitter på ekstammen. Foto Bo Ljungberg.
Mossor, lavar och svampinventering
För lavar, mossor och svampar har inventeringen
bestått av ett besök vid varje träd då förekomster av olika arter
noterats.. I vissa fall har kollekter tagits för senare kunna
artbestämmas i laboratoriet.
Totalt påträffades 170 olika arter på ekarna i de nio
kommunerna. Elva arter var rödlistade. Lavarna var den artrikaste
gruppen med 109 olika arter. På de nio ekarna påträffades totalt 11
rödlistade arter av lavar, mossor och svampar. Den vanligaste
rödlistade arten var oxtungsvamp och skuggorangelav som påträffades
på sex av de nio träden.
De funna rödlistade arterna i projektet var:
Blyertslav NT
Skuggorangelav NT
Gul dropplav NT
Hjälmbrosklav NT
Rosa skärelav NT
Trubbig brosklav VU
Ekvaxskivling NT
Blekticka NT
Ekticka NT
Oxtungsvamp NT
Ekvaxskivling NT
Tårticka VU
Artrikaste eken i undersökningen när det gäller
kryptogamerna var den vid Brakmaren, Tyresö med 83 olika arter varav
55 var lavar. Antalet rödlistade kryptogamer var 6 arter.
Lavarna var den artrikaste gruppen med 109
olika arter. På de nio ekarna påträffades totalt 11 rödlistade arter
av lavar (6), mossor (0) och svampar (5). Den vanligaste rödlistade
arten var oxtungsvamp och skuggorangelav som påträffades på sex av
de nio träden. Sällsyntaste fyndet var tårtickan som påträffades på
eken i Taxinge, Nykvarn.
Sammanfattning av syftet med ekprojektet
och resultat:
|
Antal arter |
Bot |
Han |
Hud |
Nyk |
Nyn |
Sal |
Sto |
Söd |
Tyr |
Tot art |
|
lavar |
33 |
33 |
39 |
15 |
29 |
28 |
22 |
26 |
55 |
109 |
|
mossor |
6 |
16 |
9 |
3 |
3 |
14 |
11 |
6 |
15 |
36 |
|
svampar |
5 |
5 |
6 |
2 |
1 |
8 |
5 |
6 |
13 |
25 |
|
skalbaggar |
60 |
71 |
31 |
93 |
18 |
26 |
45 |
53 |
55 |
220 |
|
klokrypare |
1 |
2 |
1 |
3 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
6 |
|
arter totalt i kommun |
105 |
127 |
86 |
116 |
53 |
77 |
84 |
92 |
139 |
396 |
Ø
Södertörnsekologerna vill att ekarna i Stockholmsregionen
skall uppmärksammas som särskilt viktiga miljöer för många olika slags
djur svampar och växter i regionen.
Ø
De utvalda ekarna är bra åskådningsexempel där man kan visa på
vilka djur och växtarter som påträffats på just dessa träd.
Ø
De utvalda ekarna kan bli undersökningslokaler för fortsatt
miljöövervakning.
Ø
En analys av resultatet från inventeringen av de olika
ekarna kan ge ökad kunskap för naturvårdstjänstemän och andra berörda i
kommunerna
Ø
Artantal
och vilka arter och artgrupper som påträffats på de olika ekarna
skiljer sig naturligtvis, eftersom miljöbetingelserna varierar såsom
geografiskt (kust-inlandsklimat), var den står i landskapet
(mikroklimat och närhet till andra ekar) samt hur den ser ut rent
morfologiskt (barkstruktur, håligheter mulmtillgång osv). Resultatet
av vilka arter som påträffats bör gärna ses i ett sammanhang. Ur
studiesynpunkt rekommenderas därför att besöka de olika ekarna.
Projektledare: Bo Ljungberg, Södertälje kommun.
|